Vilka efterbehandlingsmetoder finns för 3D-utskrift?
Det finns en mängd efterbehandlingsmetoder som kan användas för att förbättra ytfinishen, precisionen, och den allmänna kvaliteten av 3D-utskrivna delar. Nedanför berättar vi om några vanliga metoder.
De specifika teknikerna som används kommer bero på typen av 3D-utskrift, de material som används, och de önskade egenskaperna för det färdiga objektet. Vissa efterbehandlingsmetoder kan kombineras för att få fördelarna från flera tekniker.
Vibrationstrumling
Den utskrivna delen placeras i en vibrerande tumlare med slipande medel (såsom keramik- eller plastkulor) för att jämna ut ytan och avlägsna eventuella stödstrukturer. Vibrationstrumling kan producera en matte eller semi-gloss finish, beroende på det medel som används samt hur länge delen behandlas.
Värmebehandling
Värme används på utskriften för att förstärka den och reducera porositet. Detta görs nästan alltid för 3D-utskrifter i metall, då det reducerar de inre spänningarna som skapas under produktionen och ser till att resultatet blir starkt och hållbart.
Sandning
Slipande material (såsom sandpapper) används för att jämna ut grova eller ojämna ytor på utskriften. En vanlig metod är sandblästring, som är ett mycket effektivt sätt att både avlägsna pulver från nyutskrivna SLS-delar och få en finare finish. En mängd olika ytfinish går att uppnå genom olika sandningsmetoder.
Kemisk behandling
Kemikalier används för att förbättra ytfinishen på utksriften eller avlägsna stödmaterial. Ytfinishen beror på egenskaperna hos både kemikalierna och utskriftens material, och hur dessa två interagerar. Oftast kan man uppnå en glansig eller halvglansig finish.
Målning
Ett lager färg appliceras på utskriften för att förbättra dess utseende eller skydda det från väder och vind. Flera olika ytfinish kan uppnås. Sprayfärg producerar det jämnaste resultatet och erbjuder en mängd olika färger och ytfinish. Den är också lämplig för ett brett spektrum av storlekar. De flesta färger och 3D-utskrifter behöver en primer.
Beläggning
3D-utksrivna objekt kan beläggas med en mängd olika material, såsom plast, metall, och keramik, för att förbättra ytans egenskaper och utseende. Metoder för beläggning inkluderar sprayning, doppning, och rullbeläggning.
Maskinbearbetning
Traditionella maskintekniker (som fräsning och svarvning) används för att avlägsna överflödigt material eller uppnå mer exakta dimensioner på en utskrift.
Doppning
Utskriften doppas i en vätska för att jämna ut ytan eller täcka den med en beläggning. De flesta ytfinish går att uppnå, beroende på substansen som används.
Ångutjämning
Utskriften utsätts för en ånga (såsom aceton) för att jämna ut ytan och förbättra delens utseende. En fördel med vapor smoothing är att ångan når alla delar av utskriften, inte bara de man synliga, vilket är särskilt användbart för mer komplexa delar.
Polering
Slipande material och tekniker (såsom polering eller slipande blästring) används för att förbättra ytfinishen på utskriften. En mängd olika ytfinish kan uppnås genom olika slipmetoder, men den vanligaste är en matt eller halvmatt finish.
SLS 3D-utskrift behandlad med mekanisk polering för att uppnå en jämnare yta.